I Svenska ProjektAkademiens årliga uppsatstävling har inför 2019 års pris inkommit tio uppsatser från inte mindre än åtta olika lärosäten. Det gör tävlingsjuryns arbete spännande och lärorikt, men också svårt då uppsatserna samtliga är av hög kvalitet. Juryn har dock enats om en vinnande uppsats:
Adam Carlsén och Oscar Elfstrand, Luleå Tekniska Universitet: Augmented Construction: Developing a framework for implementing Building Information Modeling through Augmented Reality at construction sites.
Byggprojekt har länge tacklats med svårigheter att hålla budgeterad kostnad, tid och kvalitetskrav. En betydande faktor i detta är bristande tvärfunktionell kommunikation mellan olika faser i byggprocessen. Detta försvåras ytterligare av att nuvarande kommunikationsmedium, det vill säga 2D ritningar, har svårt att förmedla den alltmer komplexa informationen som behövs i projekten. Vilket leder till att olika förutsättningar råder mellan de olika skedena i byggprocessen, först och främst mellan design- och produktionsfasen.
Genom att visualisera Byggnadsinformationsmodeller (BIM) genom Augmented Reality (AR) på byggarbetsplatserna finns det potential att lösa de nuvarande kommunikationsbristerna. De vetenskapliga undersökningar som gjorts inom detta område är begränsade till kliniska studier och påpekar behovet av praktiska undersökningar gjorda i en riktig byggmiljö; detta trots att industrin själv har genomfört sådana. Problematiken ligger således i att de praktiska erfarenheterna från industrin och de vetenskapliga undersökningarna är spridda och inte nyttjar varandras existens.
För att adressera detta syftar denna rapport till att sammanställa kunskapen från akademin tillsammans med erfarenheterna som finns tillgängliga inom industrin och på så sätt göra en nulägesbedömning av fältet AR och BIM. För att strukturera arbetet så formulerades två forskningsfrågor utifrån detta syfte: “1. Vilka möjligheter medför användandet av BIM genom AR på byggarbetsplatser?”och “2. Vilka barriärer påverkar en adoption av BIM och AR på byggarbetsplatser, och vilka konkreta åtgärder kan tas för att hantera dessa?”.
Resultatet bekräftade att BIM genom AR kan lösa de nuvarande kommunikationsproblemen inom byggindustrin och det visade även att tekniken medför en bättre förståelse för geometriska former och underlättar koordineringen av arbete. I samband med detta identifierades också flertalet barriärer som påverkar adoptionen av tekniken. Dessa kunde kategoriseras i tre dimensioner; Process, Användare och Teknologi. Till varje barriär identifierades korresponderande åtgärder, exempelvis; att strategiskt förankra användandet av AR och BIM, att ta en aktiv roll i utvecklingen av tekniken och att facilitera en organisk spridning av tekniken genom organisationen.
Resultaten visualiseras i en handlingsplan som illustrerar de olika stegen som aktörerna kan ta för att uppnå fullt implementerad AR och BIM. Rapportens akademiska bidrag är att utöka fältet AR och BIM till att även inkludera industrins perspektiv och att flytta fokuset inom området AR och BIM förbi den initiala testningen mot faktiskt implementation och användning av tekniken.