ÅRETS PROJEKTLEDARE 2013
Svenska ProjektAkademien tilldelar Martin Österdahl, projektledare för European Song Contest i Malmö 2013, den prestigefyllda utmärkelsen Årets Projektledare med följande motivering:
”Martin Österdahl har på ett imponerande sätt lyckats få många kreativa individer att sträva mot ett och samma mål, vägledda av en stark idé som varit bärande genom hela projektet. Han lyckades tillsammans med sin organisation och under mycket stor tidspress överträffa projektets mål och skapa långsiktiga effekter för såväl Sverige som för efterföljande projekt i andra länder. Nyckeln till framgång var tidiga tuffa beslut om riktning, en beslutsprocess och projektstruktur i ordinarie organisation samt ett tydligt idéburet ledarskap.”
När Sverige skulle bryta de senaste årens trend med skyhöga kostnader för Eurovision Song Contest behövde SVT tänka nytt. Hur skulle man leverera en show i världsklass med en mycket mindre budget än tidigare? Där hade projektledaren Martin Österdahl en avgörande roll som pådrivare och sammanhållande kraft i det projekt som vände upp och ner på etablerade sanningar om den gigantiska schlagerfestivalen. Resultatet? Det som av många anses vara det bästa Eurovision Song Contest genom tiderna.
Det är inte för inte som Eurovision Song Contest kallas för ”världsmästerskapet i TV-produktion”. Över 170 miljoner människor i 44 länder följer evenemanget i rutan. Dessutom pågår i värdstaden en veckolång folkfest för både turistande schlagerfantaster och invånarna. Det här skulle fungera fläckfritt med en mindre budget än tidigare år och för att lyckas valde Martin Österdahl helt nya vägar.
Det modiga och kontroversiella valet av Malmö som värdstad istället för Stockholm gjorde att förutsättningarna förbättrades för TV-produktionen och stadsfesten, bland annat genom den mindre arenan. Dessutom byttes den traditionella LED-baserade scenografilösningen ut mot en helt ny projektionsteknik. För att lyckas med den snäva budgeten, valde man att rent organisatoriskt inhysa projektet i den vanliga SVT-linjen bland alla andra TV-evenemang. Detta var också något nytt och det visade sig minska startsträckan och kraftigt öka budgetdisciplinen.
Eurovision Song Contest 2013 producerades för en mindre budget än någon annan sedan början av 2000-talet och anses av många bedömare vara det bästa genom tiderna. Martin Österdahl lyckades med sitt tydliga och inspirerande ledarskap ena de 500 projektmedarbetarna kring den gemensamma visionen ”We are one”, som skulle förena Europas folk och musik. Den energin syntes också utåt och i nomineringen av Martin till Årets Projektledare 2013 är ett argument att han lyckades skapa något nytt ur ett ganska nedkört och slitet koncept. Fokus låg inte bara på tävlingsmomentet, utan även på innehållet i de olika programmen.
Utöver Martin Österdahl fanns ytterligare två kandidater kvar fram till den avslutande utvärderingen; Anders Granberg och Lars Bergdahl. De presenteras närmare här nedan.
Anders Granberg – projektledare för Invest in Luleå och Piteå
När Facebook skulle bygga sitt megadatacenter var det många världen över som visade intresse. Men trots stenhård internationell konkurrens föll valet till slut på – Luleå. Att miljardinvesteringen gjordes just här var dock ingen slump. Projektledaren för Invest in Luleå och Piteå, Anders Granberg, nominerades till Årets Projektledare 2013 med motiveringen att han bidragit till att ändra en hel regions självbild.
När projektet Invest in Luleå och Piteå startades 2007, var det början till en proaktiv, sammanhållen och uthållig strategi för att främja investeringar i regionen. Genom tydligt marknadsfokus lyckades Anders Granberg som huvudprojektledare driva ett otroligt komplext projekt med många aktörer utan formell makt över varandra. Med lokala och nationella intressenter i offentlig verksamhet och i näringslivet, behövde hänsyn tas till både politiska beslut och kommersiella intressen. Med hård tidspress, enorm konkurrens, kulturella skillnader och olika språk, var utmaningen ännu mer påtaglig.
I oktober 2011 offentliggjorde Facebook sina planer på att bygga tre serverhallar i Luleå. Detta satte också Sverige på kartan som Europas bästa land för att bygga datacenter i, både för våra naturliga fördelar och affärsklimatet.
Projektet hade som mål att skapa 150 nya arbetstillfällen – något som redan har överträffats flera gånger om. Bara i konstruktionsfasen av den första hallen har mer än 300 personer varit inblandade. Projektet har lett till att en helt ny digital industri uppstått i Sverige, som nu har ett rejält momentum som ledande ICT-nation. Den uppmärksammade investeringen har gett globalt eko med mediauppmärksamhet i världens alla hörn. Med det otroliga varumärkesvärdet som etableringen inneburit, har projektet utan tvekan lett till Luleås och Norrbottens största genomslag någonsin.
Lars Bergdahl – projektledare för Haparandabanan
Haparandabanan är en viktig internationell transportlänk som numera sträcker sig från Boden till Haparanda. Vid upprustningen och utbyggnaden av sträckan krävdes en projektledare som både kunde hantera tekniska frågor och framgångsrikt hantera kontakterna med berörda markägare och myndigheter. Projektledaren Lars Bergdahl har blivit nominerad för just de egenskaperna i kombination med sitt öppna och lyhörda ledarskap. Hans ledarstil gör att medarbetare vågar och vill ta eget ansvar och utvecklas i sina roller.
Projektet gick ut på att Trafikverket skulle rusta upp 119 km järnväg mellan Boden och Kalix och dessutom bygga 42 km ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Utöver det skulle dessutom signalsystemet ERTMS införas. Detta skulle göras med en snäv tidsplan och därför behövdes någon som konstant drev projektet framåt. Lars Bergdahl lyckades med just det genom att motivera sina medarbetare och skapa en öppen attityd i hela organisationen. Det ledde till att innovativa tekniska lösningar och kreativa förslag på arbetssätt kom fram. Genom aktiv riskhantering, proaktivitet och tidig kontakt med intressenter, såg Lars till att den utmanande deadlinen kunde klaras av.
Haparandabanan och transporter längs den skulle också få så liten miljöpåverkan som möjligt, vilket krävde nytänkande. För att uppnå det implementerade man i projektet ett nytt system för hjälpkraft som bygger på 1000-voltsteknik. Systemet innebär att för både energianvändning och utsläpp av klimatgaser kan miljöpåverkan reduceras med ca 82 %.
Haparandabanan invigdes i tid och utan att gå ifrån budgeten. De berörda människorna och myndigheterna har en positiv bild av projektet och hur det har genomförts.