Svenska ProjektAkademien offentliggör härmed finalisterna till den prestigefyllda utmärkelsen Årets projektledare 2018! Vinnaren presenteras den 23 november 2018.
Finalist 1:
Jonas Anund Vogel, projekt Live-In Lab, KTH
KTH Live-In Lab är en forskningsplattform som sammanför företag, forskare, myndigheter och civilsamhälle i gemensamma test och utvecklingsprojekt. Det görs i fysiska testbäddar med syftet att accelerera innovationstakten inom samhällsbyggnadssektorn. Visionen är att kunna förbättra sättet vi bygger på och använder byggnader för att därmed åstadkomma en bättre och hållbar övergång med teknik för många viktiga områden i samhället.
Jonas är initiativtagare till projektet som blev verklighet när han fick sin tidigare arbetsgivare och Vinnova intresserade av att delta och delfinansiera det. Genom att använda verkliga situationer och på platser där människor faktiskt bor eller arbetar kan man testa ny teknik i samverkan istället för att experimentera delarna i ett lab. Idag finns det fyra Live-In testbäddar och dessa finns hos Einar Matsson AB, KTH, Akademiska hus och Nordic Choice hotell.
Projektet har innefattat ett helhetstänk där Jonas har deltagit i alla steg. Allt ifrån planering, projektering och byggandet av en första testbädd på KTH campus. Där kan samlas en mängd data om hur människor fysiskt rör sig, använder digitala och trådlösa lösningar, hur energianvändningen är, och hur boendet kan göras mer flexibelt med olika mobila lösningar för ex. väggar och en mängd andra olika parameterar.
Det mest komplexa i projektet har varit att få med, driva och bibehålla forskarnas intresse genom hela projekterings- och byggfasen för de nya lägenheterna, säger Jonas. Tack vare hans förmåga att engagera och föra dialog vidare med många intressenter har projektet utvidgats och det har tillkommit ytterligare tre olika testbäddar i olika typer av verksamheter.
Parallellt med själva testbäddarna har man även utvecklat en affärsmodell, som fungerar för både stora och små företag. Det gäller att se till helheten och koppla samman drift, teknik och ekonomi så att alla medverkade parter bidrar och också får vinning av samarbetet.
Jonas drivs av att få ihop olika discipliner och har fungerat som spindeln i nätet i projektet. Han har byggt upp ett stort förtroende hos olika grupper med bl.a. forskare, styrelsen, materialleverantörer samt bygg- och installationsentreprenörer. Han är bra på att engagera och också lyckats få in nya aktörer att vara med i processen utan att det försenar eller förstör det pågående projektet.
Även om Jonas gärna deltar i hela kedjan så vågar han samtidigt delegera ansvar i komplexa situationer och förbereda för att hantera nya idéer i befintliga projekt. Jonas är en reflekterande, uthållig, målfokuserad och ödmjuk person som drivs av en vision och vill något större. Han leder sitt projekt till framgång genom att bjuda in att delta, delegera till projektmedlemmar, genomföra många projektmöten, dokumentera bra styrdokument, skriva debattartiklar och lyfta fram olika intressenter. Kort sagt en mycket viktig framgångfaktor genom hela projektet har varit att lägga stort fokus på bra samarbetsformer inom projektet och med alla intressenter. Jonas avslutar med att ”jag har alltid velat ha en go känsla i projektet, utan stressande krav och med bra stämning”
Finalist nr 2:
Annika Wilén, projekt Valkyria, Liseberg
Projekt Valkyria, det största attraktionsprojektet Liseberg någonsin drivit, är en Divecoaster, 47 meter hög med 90 graders lodrätt drop. Projektet har pågått sedan augusti 2016 och attraktionen togs i drift i augusti 2018. Det har varit en stor utmaning jämfört med skapandet av tidigare attraktioner och har pågått parallellt med att Liseberg varit öppet större delen av byggtiden. Liseberg är som en egen värld i Göteborg med många intressenter och många fasta åsikter som behövt utmanas. Kort sagt mycket känslor under de 700 dagarna som projektet pågått.
Annika har varit projektchef för hela attraktionen samt ombyggnaden av området runt den. Hon har jobbat med att leda projektledarna för montage, bana, mark, fundament och stationsbyggnad. Visualisering är ett verktyg Annika har använt flitigt för få alla inblandade engagerade och ge en förståelse för de många frågor som är gränsöverskridande, både inom projektet och också den pågående löpande verksamheten.
Det har varit ett mycket tekniskt komplicerat projekt, inte minst avseende markarbetena. Vagnen tillsammans med passagerna väger 6 ton och toleransen längst upp på bergodalbanan är 1 mm när den slungas framåt. Ett mycket tufft krav, inte minst med tanke på Göteborgsleran. Många aktörer med ömsesidiga beroenden som behöver passa ihop och med stora krav på säkerhet, tillgänglighet och estetisk design har varit en utmaning, samtidigt som parken i övrigt ska fungera som vanligt utan störningar. Projektet har utförts utan något allvarlig tillbud under byggnation
Annikas projektledaregenskaper präglas av ett antal mycket goda ledaregenskaper. Hon är en extremt duktig kommunikatör och kan visualisera komplexa delar och ”dela upp elefanten” i mindre delar som alla förstår. Dessutom har hon en mycket god estetisk känsla som hennes tidigare arbete som arkitekt säkert bidragit till. Hon har en förmåga att hålla ihop alla aktörer bl.a. genom stor transparens kring projektets olika delar och med att beskriva hur den faktiska situationen verkligen är och inte hur den kunde vara.Annikas förmåga att hålla huvudet kallt samt hennes strukturerade och systematiska angreppssätt av problem har gjort att utmaningarna, trots en mycket tight tidplan, har kunnat hanteras på ett konstruktivt och bra sätt.
Finalist 3:
Henrik Anderson, projekt Phadia 200, laboratorieinstrument för allergidiagnostik, Thermo Fisher Scientific
Nyutveckling av ett laboratorieinstrument för att diagnosticera allergi och autoimmuna sjukdomar. Instrumentet är organisationens första egenutvecklade i Uppsala på 22 år och håller på att lanseras över hela världen. Första instrument placerades hos kund i Wien den 20 juni 2018 och projektet har pågått i ca 5 år.
Henrik kom in som projektledare för 3 år sedan när en nystart av projektet var nödvändig. Han genomförde en analysfas och insåg att han måste förstärka kompetensen och organisationen i projektet, vilket han arbetet mycket med. Totalt har projektet involverat 100-150 personer varav 40-50 under större delen av projekttiden. Förutom att ta fram produkten hade projektet i uppgift att bygga lärande och erfarenhet gällande ny teknik, ny regulatorisk lagstiftning och ökad projektmognad under utvecklingstiden.
Den kanske största utmaningen har varit att det var lång tid sedan en intern utvecklingen av ett instrument genomfördes, vilket inneburit begränsningar i både teknisk erfarenhet och organisation. Det har krävts att Henrik kunnat bygga upp teamet och i vissa fall byta ut kompetenser som inte räckt till eller passat för att forma en samarbetsinriktad och transparent kultur i projektet.
Henriks projektledarskap karaktäriseras av stor kapacitet med starkt driv och analytisk förmåga i kombination med att hålla fokus på helheten. Medarbetarna kan ibland ha tyckt att Henrik varit jobbig när han ställt höga krav, men han har lyckats hålla ihop hela projektet och många har förstått hur viktig han varit för framgången med projektet. Det kan förklaras med att han sätter sig inte över andra, han bryr sig om och är mycket utvecklingsbenägen.
Henrik är kemiingenjör och har dessutom kunskaper inom mekanik, elektronik och mjukvara, och den breda kompetensen har varit mycket värdefull för att förstå den tekniska komplexiteten. Som ledare har han lagt stort fokus på att bygga team, ha transparens i hela projektet och genomföra effektiviseringar över hela utvecklingslinjen.