I Svenska ProjektAkademiens årliga uppsatstävling har inför 2018 års pris inkommit nio uppsatser från inte mindre än sex olika lärosäten. Det gjorde tävlingsjuryns arbete spännande och lärorikt, men också svårt då uppsatserna samtliga är av hög kvalitet. Juryn har dock enats om en vinnande uppsats:
Viktoria Nacsa och Sandra Wennesjö, Handelshögskolan vid Umeå Universitet (USBE): Varning för scope creep: Okontrollerade ändringar i projekt ur den externa projektledarens perspektiv.
Svenska ProjektAkademiens uppsatspris för 2018 tilldelas Viktoria Nacsa och Sandra Wennesjö, Handelshögskolan vid Umeå Universitet, för deras uppsats som behandlar ett klassiskt praktiskt problem inom projektledning, scrope creep. Scope creep innebär en ändring av projektets omfattning som sker okontrollerat; utan att projektets kostnader, tid och kvalitetsmål anpassas därefter. Författarns ser en antydan i befintlig litteratur till att scope creep skulle kunna orsaka stress hos projektledaren, och därtill beskrivs i tidigare studier att externa projektledares förutsättningar skulle vara sämre än internas. Följaktligen är det intressant att studera just externa projektledare och utmaningen; scope creep.
Studiens resultat visar att scope creep kan vara en orsak till negativ stress för externa projektledare. Den externa projektledarens personlighet, erfarenhet och eventuella kontrollbehov kan påverka hur stressad hen blir vid scope creep. Varför omfattningsändringar genomförs utan anpassning av projektmålen kan bland annat bero på att den externa projektledaren inte är medveten om ändringen, eller inte har tid att hantera ändringen. De problemfokuserade copingstrategier externa projektledare använder för att hantera problemet scope creep är bland annat att försöka återfå kontrollen, göra en konsekvensanalys, ha möten, addera mer resurser och att samarbeta i projektgruppen. Några av de känslofokuserade copingstrategier som används är att fundera, söka socialt stöd, motionera och även att försöka lösa problemet.
Uppsatsen tar sig an ett klassiskt projektledningsproblem från en delvis ny vinkel; hur fenomenet upplevs av projektledare i termer av stress och hur stress kan hanteras. Man grundar analysen i en mycket gedigen teoretisk genomgång av fenomenet som sådan och kring hur stress och coping kan studeras i anslutning till detta. Metoden och den empiriska studien är väl beskriven och motiverad, liksom analysarbetets bedrivande. Ett omfattande empiriskt material används till sitt yttersta för att på ett mycket trovärdigt sätt visa på hur den externa projektledarens stress och stresshantering ter sig i praktiken. Genomgående en mycket reflexiv, teoretiskt gedigen, metodologiskt stringent, praktiknära och ambitös studie av absolut högsta akademiska klass!